Innehåll
Globaliseringen är i huvudsak organisationen av det sociala livet, artikulationerna och medvetandet på global nivå. Det centrala temat bakom globaliseringen är konsolideringen av oräkneliga samhällen för att bilda en världskultur. Idén om sådan social konsolidering är relativt ny för samhällsvetenskapens disciplin. Det finns ett antal kritiska begrepp inom sociologi som fokuserar på globalisering.
World Systems
Världssystemen inom samhällsvetenskap inspirerades av en forskning av Immanuel Wallerstein. Enligt Wallerstein finns det två världssystem: världsrätter och världsekonomier. Världsrätterna omfattar arbetsklasser och kulturmönster från politisk synvinkel. Världsekonomierna å andra sidan innefattar kedjor av integrerade produktionsstrukturer, förenade med komplexa arbetsavdelningar och handelsutbyte.
kultur
Det centrala temat för kultur som diskuteras av sociologi och globalisering är kulturell massifiering, påverkad av media. Teorin om globalisering tyder på att global kultur bildas när kulturella och sociala metoder infiltrerar plattformen för sociala medier. Som media, framförallt tv, visar de bilder och idéer som rör populärkultur, hela världen omvandlas till en by. Trots att det finns många kulturer i världen tenderar västerländsk kultur att infiltrera, integrera och representera kärnkulturen i globaliseringen.
samhälle
Sociologernas centrala syfte är att studera trender och skillnader i samhället. När samhällsgränserna har expanderat från en nationell till en global nivå har sociologer börjat studera trenderna i samhällen runt om i världen. När man diskuterar begreppet globalt samhälle tror många teoretiker att myndigheten i lokala och nationella regeringar blir föråldrade jämfört med globala myndigheter. Sådana teoretiker hävdar att globala institutioner har större inverkan på individer inom ett samhälle på grund av framsteg inom vetenskap och teknik.
kapitalism
Konceptet kapitalism syftar till att bedöma globaliseringens inverkan på kapitalstrukturer. Forskning handlar typiskt om hur konsumentism och kulturella idéer relaterade till rikedom omvandlar världen. Även om konsumentismen prioriterar konsumtions- och kapitalutgifterna, klarar det inte att betona vikten av att ha inkomst för att stödja denna liberala utgift. Som ett resultat tenderar kapitalismen på global nivå att påverka individer och nationer att leva utanför deras villkor och därigenom öka risken för konkurs.
